28.04.09



Ibland behöver man faktiskt prata av sig.
Känns att hur många ggr jag än sitter och tjötar mig igenom vissa moment med Jessie, kommer jag ändå tilbaks till samma jävla fucking spår.

Jag är jävligt olik alla andra JA JAG VET DET.
Jag vet även att jag kanske inte yttra mig alla gånger på det korrekta sättet som man kanske borde göra.
Does that make me a fucking target to critisize all the fuckin´ time ? HELL NO.

Jag kommer ihåg för några år sen när jag alltid brukade säga fan va kul jag har fan va kul jag ska ha.
PÅ den senaste tiden har jag kommit på att jag har faktiskt inte kul alls. Att det var länge sen som jag faktiskt kände att jag mådde bra.

Twisted family relations, problem med chrille, boende situation, all fortsatta krav på uppmärksamhet, inte våga vara sig själv utan gömma sig bakom en jävla bild och fet data skärm.... ! Fuck it.... Jag orkar inte mer.... Jag känner verkligen att jag den ritkiga tina, håller på och dör inombords.... Visst kommer skratt här och där och jag kan skämta folk och allt.
Men det är inte som innan. Vad fan jag är seriöst 23 år. Visst är kanske inte 15 längre... Men vill inte heller bete mig som en jävla övermogen ansvarsfull människa för det är ja faktiskt inte.... Ett jävla ärligt svar. Jag e inte det för fem öre.

Jag fixar det ja ska fixa o resten skiter jag i....
SÅ länge ja överlever och har skit kul så struntar jag i det mesta andra.
Har visserligen, gjort en jävla misstag som verkligen håller på och kommer ikapp mig men den tiden det straffet liksom. I am prepaired for it all.. Trust me... !
Det enda jag tycker ä'r riktigt skammligt av mig är dem människorna jag faktiskt sårade och förstörde en jävla massa för.

Jag är tjock men kan själv inte se mig som det, vill bli smal ibland för smal så jag kan gå i allt det jag har drömt om dem senaste åren. Fuck för några år sen var jag inte tjock.... Men kolla på mig nu.... Har liksom svårt ibland och hitta en klänning som sitter bra. 2 big boobs, and 2 big thigs, n´ dont even get me started on the fuckin´ belly and arms.
Men jag klarar inte ens av att göra ett skit åt saken. Mest det jag blir frustrerad över!!....

Länge Länge har jag tjatat om att få iväg till mitt underbara Australien. Men nu har ja bestämmt mig drar hem ett tag.
SÅ jag får andas lite vara i en miljö där man känner sig älskad.
Något min far hans fru och deras så kallade familj inte fattar innebörden av.


Shit, mycket skrivande... Men nu har jafått ur mig det iaf.
Detta var riktigt till mesta dels min familj... Mig själv också men folk i min närhet så dem kanske vet hur jag känner mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0